Är tacksam över att vara människa. Tacksam för en kall flaska vatten när rövsvettet dropper nedför innanlåren. Livet har massor med goda stunder. Vilka kommer du ihåg? Gör du något för att komma ihåg dem?
Att i slutet av din dag gå igenom dagens magiska ögonblick kan ge dig en upplevelse av rikedom som inget annat tidigare. Skriv ner det i en dagbok. Dagbok???
“A Life Worth Living Is Worth Recording”
Yesterday, oh what a day it was!
Vaknar 06:00, åker iväg med Abbe till Sats och kör brutal fyspass som dina mardrömmar inte ens kan föreställa sig. In på Café Valvet i Sigtuna för att ge musklelmonstrena lite föda i form av en enormt delikat sallad. Smaklökarna levde “la vida loca”.
Sen var det dags att jobba med Freedude. Underhålla hemsidan, checka statistik, socialisera online, planera för kommande utmaning och snacka med sponsorer innan jag drar vidare för att jobba med utvecklingsstörda och handikappade ungdomar som var sååååååååå insane igår! Är så glad att jag hittat tillbaka till en stor passion i livet - retarded kids (jag vet att jag inte är politiskt korrekt all the time lol).
Efter att alla dragit hem (vissa kunde chockerande nog åka buss hem själva!) tog jag min packning och begav mig ut på en mini-pilgrimsvandring längs Mälaren. Mobilen vart dödad så en extra kick av befrielse sköts in i hjärtat.
Hamnar på en okänd restaurang med namnet Bebe efter cirka en timmes soul-cleaning-promenad. Notan var lika hög som Harlem-ungar på crack. Maten god men vääääldigt annorlunda. Det bästa av dagen väntade mig fortfarande, hemma.
Ser filmen “My Name Is Khan” och typ har ögonen fyllda med saltvatten redan efter 15 minuter och det blir bara värre. Lillebror kryper upp hos mig och vi ser resten av filmen tillsammans efter att han fått skryta lite om hur duktig han är på MMA. Grabben växer upp snabbt. 15 år och stark som en tjur redan. Bäst jag fortsätter vara den snälla storebrorsan.
Filmen grep tag i min själ och våldtog mitt hjärta (är känslig för den utvecklingsstörda huvudrollsinnehavaren som “led” av Asbergers syndrom). Filmen ger dig perspektiv över dina egna relationer och plötsligt inser man hur skört livet kan vara. Damn, tänk att förlora en älskad helt utan förvarning. Kramar lillebror hårdare*. Om du hade 5 minuter kvar att leva, vem skulle du ringa? Vad skulle du säga? Tänk att berätta vilken påverkan den personen haft i ditt liv… wow… mäktigt… kärlek…
Tanka ner filmen olagligt här »> MY NAME IS KHAN «<
